Debatten går vidare om bonusar.

Nu finns det till och med beskyllningar att bonusarna är orsaken till finanskrisen.

Bonusar i det offentliga livet -kan det vara något??

Undertecknad Bo Jäghult har blivit engagerad att hålla i ett seminarium på Kvalitetsmässan i Göteborg den 17 nov 2009 kl 13 med rubriken "Bonusar är bra".

"För mycket och för litet skämmer allt. Offentlig sektor kännetecknas av en slätstrukenhet i lönesättning och resultattänkande. Det är en av förklaringarna till att kommuner, landsting och statlänge lidit av låg produktivitet jämfört med näringslivet. Hur kan vi bygga in drivkrafter i lönekuverten? Hur ser ett bra belöningssystem ut, som premierar resultat och kvalitet?

Bo jäghult, konsult och författare till boken Morötter, en bok om bonus, beröm och andra belöningar, och ks-ordförande Ilija Batljan, Nynäshamn.

Moderator: Gudrun Schyman"

Det känns som att det blir en intressant diskussion speciellt på debatt torget efteråt.

Innehållförteckning

• Bankerna tuffar på med bonusar.
• Onyanserad debatt om bonusar
• EU direktiven
• Bonus och finanskris
• Anställda får dela på en halv miljard

          Bonusar i offentlig förvaltning

Bankerna tuffar på med bonusar

Samtidigt som storbankerna fått fylla på kassan och pressas av kreditförluster väntas nya bonusutbetalningar på totalt 5,4 miljarder kronor. Det skriver Dagens Nyheter.De bonusar som de fyra storbankerna tillsammans delade ut i fjol uppgick till 5,7 miljarder kronor. För verksamhetsåret 2009 kan de anställda som valts ut att ingå i bonusprogrammen räkna med att dela på nästan lika mycket, totalt 5,4 miljarder kronor.

 I år väntas SEB gå om Nordea och stå för de största utbetalningarna, visar DN:s beräkningar. De 2,4 miljarder kronorna som vd Annika Falkengren kan komma att pytsa ut är en ökning på 9 procent jämfört med i fjol.

Nordea, som är den största av de fyra storbankerna, väntas betala ut minst 2 miljarder kronor.
Nordeas toppchefer kan få upp till 35  % av sin fasta lön i rörlig ersättning. Det bygger på att vissa  förutbestämda finansiella och kundrelaterade mål är uppfyllda. De åtta ledande cheferna i banken avstår dock från bonus och löneökningar för 2008 och 2009. Nordea står ju utanför statens garantiprogram och kan agera något så när fritt i bonusfrågan.

Swedbank, som är med i det statliga garantiprogrammet, väntas betala ut 800 Mkr i bonus, enligt DN.

Även Handelsbanken väntas betala ut ett par hundra miljoner kronor i bonus för 2009. I år ser det dessutom ut att bli en rejäl avsättning till personalens vinstandelsstiftelse Oktogonen, skriver DN.

Prognoserna över bankernas bonusreserveringar utgår från de fyra bankernas halvårsrapporter samt marknadens vinstförväntningar för 2009.

Ledningen i banken ska ju inte ta del i bonusregnet. Men de blir inte lottlösa för det.

SEB:s vd Annika Falkengren kunde under fjolåret deklarera  för en inkomst på 20 Mkr, enligt Svenska Dagbladet.Annika Falkengren är i en klass för sig bland de svenska storbankscheferna när det gäller inkomst. Enligt SvD deklarerade hon en dubbelt så hög inkomst som Jan Lidén, tidigare vd på Swedbank, och nästan tre gånger vad Handelsbankens Pär Boman skrev ned i inkomstfältet på sin deklaration,

Endast 7 Mkr av Falkengrens 20 miljoner  härstammar från hennes grundlön på SEB. Samtidigt fick Falkengren, som har tvingats avstå sin bonus för 2008, 4 Mkr i bonus för 2007, pengar som betalades ut under fjolåret.

Det stora klippet utanför lön och bonus är dock optioner. Här växlade Falkengren in optioner och gjorde en vinst på 8 Mkr. Dessa kommer från ett optionsprogram som tidigare gav SEB-ledningen optioner under flera år.

Ingångna avtal ska naturligtvis följas och ingen kan heller säga något om att de tidigare tilldelade optionerna omsätts i pengar. Men visst sticker det i ögonen för många.

Så det underlättar inte allmänhetens dom över högt betalda bankchefer

Det pratas illa om bonusar. Det har framför allt blivit banker och finansinstitut som blivit hatobjekt med som man tycker fantasibelopp till ledande nyckelpersoner.

Och visst finns det häpnadsväckande exempel.

Men som Bankföreningens VD Kerstin af Jochnick konstarerar i DI (19 sept 2009)

"Bankerna har blivit ett slagträ i diskussionen....."

"Bonus har en väldigt negativ klang idag, men rätt använt är det ett bra incitament till att leverera bra resultat både för bankerna och kunderna.

Hon gjorde uttalandet dagen efter att statsminister Fredrik Reinfeldt på en efterföljande presskonferens efter mötet med 27 stats och regeringschefer yttrat sig nog så kraftfullt mot bonusar

"Nu räcker det. Vi behöver komma ifrån den nuvarande ersättningskulturen som baseras på kortsiktiga bonusar. Som jag ser det sprack bonusbubblan i kväll".

Statsministern drog bonusar över en kam, men det är ganska klart att hans fördömmande gällde banker och finansinstitut. Tror jag!

EU direktiven

G20-ledarna är överens om hur bankchefers bonusar ska regleras. Huvudprincipen är att bonusar ska länkas till långfristiga framgångar. Det talas också om bonustak i det förslag till överenskommelse som cirkulerar i Pittsburgh

Statsminister Fredrik Reinfeldt sade i sin egenskap av EU-ordförande till AFP att han "förväntar sig att G20 uttalar sig tydligt om behovet av globala regler för bonusar och andra ersättningar.

- Jag väntar mig också en bred överenskommelse om hur finanskontrollen i allmänhet ska kunna stärkas, sade Reinfeldt

Statliga garantier har gjort ägare till finansiella företag alltför riskbenägna. Så länge de inte kan gå i konkurs hjälper det inte med att sätta tak för bonusar, skriver Helena Svaleryd, IFN, på DI Debatt.
Den reglering av den finansiella sektorn som relateras ovan på G20:s toppmöte i Pittsburgh kommer inte att ha avsedd effekt.

Branschen haft dessutom haft enorma löneökningar de senaste åren.

Finanssektorns expansion har lett till personalbrist som har drivit upp lönerna. Arbetsuppgifterna har blivit komplexa och utmanande och det motiverar högre löner. 

 De anställda inom sektorn är dock  kraftigt överbetalda.

Bristen på sund konkurrens på marknaden för finansiella produkter och en riskbenägenhet hos de finansiella företagen som är samhällsekonomiskt sett alltför stor.

   Bonus och finanskris

Finanskrisen har satt bank­chefernas bonusar i fokus under veckans G20-möte. Att bonusarna skulle ligga bakom krisen är bara en av flera förklaringar, enligt etikprofessorn Hans De Geer. Men att som man gjort i flera fall privatisera vins­terna och förstatliga förlusterna är ett resonemang som inte går ihop, menar han.  (SvD 21 sept 2009)

Alla är överens om att det är en felaktig riskbedömning som legat bakom. Om det beror på bonusar, den politiska agendan som i stort sett beordrat att ge lån eller produktutvecklingen i branschen där kunderna inte kunnat se vilken risk de tar, är förklaringarna som man skiljer sig i, säger Hans De Geer.

Gary Becker, nobelpristagare i ekonomi, har ingen som helst förståelse för finansminister Anders Borgs rallarsvingar mot bankernas bonuskultur.
"Det är ett allvarligt misstag," säger Becker

"Det är ett allvarligt misstag att tro att regeringarna har kapacitet att avgöra bankernas ersättningsnivåer", säger han till di.se i anslutning till en paneldebatt om ekonomiska incitament, som 100-årsjubilaren Handelshögskolan i Stockholm arrangerade.

"Regeringarna känner inte till marknadskrafterna och de bör lämna lönesättningen till inhemska och internationella krafter", fortsätter han.

Deltog på fredagens paneldebatt gjorde även finansminister Anders Borg, som gjort bonusfrågan till sin viktiga profilfråga under det svenska EU-ordförandeskapet.

"Det är ju inte så att vi vill reglera hela näringslivet, utan endast finanssektorn", säger han.

Där kom det till slut - man är från regeringshåll inte primärt ute efter alla bonussystem utan efter finanssektorn. Tack för det förtydligandet.

  Bonusar i offentlig förvaltning

Kommunchefen och övriga förvaltningschefer i Svalövs kommun vill införa ett bonussystem för alla anställda. När verksamheten går bra, ekonomiskt och kvalitetsmässigt, ska delar av överskottet kunna delas ut i form av bonus, skriver de i en inlaga till kommunstyrelsen.

Men både politiker och fack är spontant skeptiska, rapporterar Skånska Dagbladet

De statliga AP-fonderna har fått mycket stryk i debatten. Regeringen har kritiserat Tredje AP-fondens styrelse efter den märkliga gratifikationen till vd:n Kerstin Hessius, medierna har ifrågasatt bonusar trots gigantiska förluster i AP-fonderna.

Första AP-fonden med vd Johan Magnusson hamnar resultatmässigt i mitten av de fyra fonderna. En vinst på 11,5 miljarder kronor. En avkastning på 6,7 procent.

Fonden med den förra socialdemokratiska ministern Anna Hedborg som ordförande fick i vintras hård kritik för att man delade ut bonus till personalen trots mångmiljardförluster. Det ledde till att Första AP-fonden avvecklade sitt bonusprogram. Men nu när vinden vänt är det dags för ett nytt program.

– Ja, vi har infört ett nytt rörligt ersättningssystem till vår personal. Medarbetarna kan få upp till två månadslöner om resultatet är tillräckligt bra, säger Johan Magnusson via DI.

Men han betonar att programmet inte strider mot de riktlinjer som regeringen slagit fast. Det vill säga ingen bonus överhuvudtaget till vd och ledningsgrupp utan enbart till övriga medarbetare.

Sveriges största sajt om bonus och andra belöningar: 

Gå gärna in på www.morotter.se och kolla

Köp morotsboken

"Morötter - en bok om bonusar, beröm och andra belöningar"

En komplett bok om olika slag av bonusar, hur starta upp bonusprogram, men också alternativ till program med enbart pengar inblandat - eller inga pengar involverade.

Gå in på hemsidan och beställ. Klicka här

Gå in på hemsidan www.morotter.se - Artikelarkiv för att kontrollera alla aktuella synpunkter om bonus och närliggande frågor.

Innehållförteckning i Nyhetsbrev 3 2009

• Statliga ingrepp i bonusdebatten

• Varför vi skall behålla bonusar -trots alla protester

• Folkets stöd för bonusar

• Stora (för stora?) ersättningar till näringslivstoppar

Kontaktinformation

Om du vill komma i kontakt
med oss kan du skicka mail till
Bo Jäghult

Statliga ingrepp i bonusdebatten

Regeringen slog i april 2009 till mot alla chefsbonusar - inte bara i statliga bolag utan så skulle även AP-fonderna använda sin ägarandel i företag för att gå emot bonusupplägg i andra företag.

Kritiken lät inte vänta på sig. "Näringslivstoppar rasar mot AP-fondssocialism" stod det att läsa i pressen.

Då AP-fonderna representerar 700 miljarder i samlad förmögenhet väger fondernas agerande naturligtvis tungt.

Oppositionen jublar - Ohly och Östros är båda på det klara att regeringen gör det enda rätta.

"Jag hälsar det här med en oerhörd tillfredsställelse. Fantastiskt bra att regeringen äntligen använder den ägarmakt som AP-fonderna ger och bekämpar lönesystem som jag är övertygad om att de allra flesta inte gillar, säger Lars Ohly"

Näringslivets toppar är inte lika entusiastiska.

Peter Wallenberg tycker inte det är konstigt att regeringen för en anti -bonuskampanj. Der är läget på många håll i världen.

"Man ska komma ihåg att tiderna är sådana som de är. Det förekommer ju en livlig debatt internationellt. Men jag tror att man ska vara balanserad i sådana här lägen och inte bara föras med. Vi har för mycket av det, säger Peter Wallenberg. "

Hans Stråberg Elektrolux menar att regeringen nu lagt grunden för en illavarslande princip, det vill säga att AP-fonderna i framtiden ska använda sin ägarmakt för att driva olika politiska linjer.

Carl-Henrik Svanberg visar att han inte har någon som helst tvekan om att han är för rörlig ersättning.

"Vi som har den här typen av jobb, vi är alla tävlingsmänniskor. Det är klart att vi sporras extra genom den här typen av system, säger Carl-Henric Svanberg som inte utesluter att ett bonusstopp skulle göra det svårare för bolaget att locka till sig toppchefer. "

Otvivelaktigt har inte bara regeringen utan också flera andra instanser drabbats av "bonuspanik".

 Bara för att ett antal (inte så få i och för sig) företag har beviljat oerhörda summor till högre chefer i näringslivet behöver det inte innebära att systemet (bonusar) rätt hanterat är felaktigt.

Vad vi förhoppningsvis lärt oss är att ersättingssystem måste vara knutna till vad personen i fråga åstadkommer för resultat och att det måste finnas rim och reson i storleken på ersättnignen.

Ganska enkla krav egentligen

Rörliga ersättningar, bonus- och incitamentsprogram är i sig någonting positivt, förutsatt att de är rätt konstruerade och dessutom rimliga i utfallet.

Att tjäna extra pengar är en drivkraft och motivationsfaktor för många.  Det gäller även för väl betalda ledningspersoner.

Jag har som konsult medverkat till ett antal bonus och tantiem system i såväl stora som mindre företag. Så länge som en tydlig koppling gjorts till inblandade personers arbetsresultat och/eller företagets resultat - i den mening personerna kan anses påverka detta -  så har också programmens resultat upplevts mycket posititvt från båda sidor.  

Jag upplever att rätt kontruerat är systemen mycket motiverande.

Problemet har varit, i de flesta fall, att man dels mäter och belönar fel saker, dels att beloppen har skenat utan att ha begränsningar inbyggda vilket i sin tur förstört förtroende och rykte för systemen hos allmänhet, ägare och även närstående medarbetare. 

Vi måste primärt lägga skulden på ersättningskommittéer och styrelser. Sakteliga börjar nu ägarna på bolagsstämmor säga ifrån. 2009 års bolagsstämmor var ett gott bevis på detta. Det blev kaotiskt på mer än ett håll.

"På Ericssons bolagsstämma röstades de tre belöningsprogrammen igenom med stor majoritet. 98 procent av aktier och röster stod bakom styrelsens förslag.

Folksam hörde till minoriteten som röstade nej".

"När SEB går med i statens garantiprogram innebär det att bankens ledning, som de senaste två åren fått bonusar på sammanlagt 47 miljoner, nu blir utan. Men i övriga banken fortsätter bonusrullningen – under första kvartalet kostade det banken 563 miljoner. "

"Styrelsen i fastighetsbolaget Kungsleden får kalla fötter, och stoppar ett bonusprogram till ledningen för 2008 och 2009."

Folkets stöd till bonusar

I en undersökning utförd av Demoskop i april 2009 redovisad av E24 visas ett visst hopp för bonusar.

Den visar att det finns ett stort stöd för bonussystem om det avspeglar de insatser som chefen utför.

"Enbart 26 procent av de tillfrågade uppger att rörliga ersättningar är dåligt medan mer än hälften tycker det är bra. Även för kategorin börs vd:ar är det en klar majoritet som tycker att bonusar är ett bra incitamentsystem, 49 procent tycker det är bra mot 33 procent mot.Den självklara vägen för att lösa förtroendekrisen gentemot företagen och dess ledning är inte att upphöra med rörliga lönedelar, utan att mer relevans och transparens finns i ersättningsmodellerna- säger ansvariga från Demoskop.

"Undersökningen visar också att det finns ett stort tvivel på vad en vd kan tillföra en organisation. 29 procent uppger i undersökningen att en vd på ett stort företag har ganska eller mycket liten påverkan på företagets resultat. Den bilden går igen i folks syn på hur lönesystem skapas, 55 procent tror arr att styrelsen i liten eller mycket liten utsträckning har möjlighet att skapa ett rättvist system. "

Till det kan vi då konstatera att två VDar av tre i börföretag fick bonus för 2008.

Enligt en sammanställning som DI gjort (26 maj 2009) var

den genomsnittliga fasta lönen 7,2 miljoner och bonus 5,0. total ersättning var 18,4 miljoner, restposten utgör pensioner, optiontilldelning och en del andra förmåner.

ABB´s nye VD Joe Hogan leder ligan överlägset med 136 miljoner . Rolf Eriksen (H&M) kommer därnäst först på 75 miljoner. Carl-Henrik Svanberg Ericsson kommer på en femte plats på ca 33 miljoner.

Det är en annan diskussion om de är värda sin ersättning.

Det är ganska rejäla lyft som skett sedan 2007.

C-H Svanberg  (Ericsson  )                    26 miljoner till 33 miljoner

Rolf Eriksen     (H&M)                            16 miljoner till  75 miljoner

Brennan         (AstraZenica)                   25 miljoner till 31 miljoner

men också åt andra hållet:

Stråberg         (Elektrolux)                     20 miljoner till  14 miljoner

Johansson     (Volvo)                             22 miljoner till  21 miljoner

Falkengren    (SEB)                                12 miljoner till  8 miljoner

Sista ordet (?) i Skandia affären

Ulf Spång Skandias förre finansdirektör blev 1 juni 2009 friad från skattebrott. I 6 år har överåklagaren försökt få någon i Skandia ledningen fälld för alla skandaler som startade kring 2003. Det gällde primärt bonusbetalningar i miljardklassen från de sk Welthbuilder och Sharetracker programmen.

Förre personalchefen Ola Ramstedt är den ende som blivit fälld - då för att ha låtit Skandia betala17,5 miljoner för lyxrenovering av flera direktörers lägenheter.

Vi får hoppas att det var det sista kapitlet i denna sorgliga historia.