Nyhetsbrevet Morötter

Här finns alla nyhetsbrev jag skickat ut. Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet vänligen skicka ett mail till info@morotter.se och skriv ditt ärende. 

Nyhetsbrev 3 2009

2009-06-02

 

 


  

 

 

Nyhetsbrev 3 2009

 

 

 

 

 

 

Sveriges största sajt om bonus och andra belöningar: 

Gå gärna in på www.morotter.se och kolla

 

 

Köp morotsboken

"Morötter - en bok om bonusar, beröm och andra belöningar"

 

En komplett bok om olika slag av bonusar, hur starta upp bonusprogram, men också alternativ till program med enbart pengar inblandat - eller inga pengar involverade.

 

 

Gå in på hemsidan och beställ. Klicka här

 

Hemsidan: Sällan har så många synpunkter på kort tid via artiklar blivit synliggjorda.

 

Gå in på hemsidan www.morotter.se - Artikelarkiv för att kontrollera alla aktuella synpunkter om bonus och närliggande frågor.

 

 

 

Innehållförteckning i Nyhetsbrev 3 2009

  • Statliga ingrepp i bonusdebatten
  • Varför vi skall behålla bonusar -trots alla protester
  • Folkets stöd för bonusar
  • Stora (för stora?) ersättningar till näringslivstoppar

Kontaktinformation

 

Om du vill komma i kontakt
med oss kan du skicka mail till
Bo Jäghult

 

Statliga ingrepp i bonusdebatten

Regeringen slog i april 2009 till mot alla chefsbonusar - inte bara i statliga bolag utan så skulle även AP-fonderna använda sin ägarandel i företag för att gå emot bonusupplägg i andra företag.

Kritiken lät inte vänta på sig. "Näringslivstoppar rasar mot AP-fondssocialism" stod det att läsa i pressen.

Då AP-fonderna representerar 700 miljarder i samlad förmögenhet väger fondernas agerande naturligtvis tungt.

Oppositionen jublar - Ohly och Östros är båda på det klara att regeringen gör det enda rätta.

"Jag hälsar det här med en oerhörd tillfredsställelse. Fantastiskt bra att regeringen äntligen använder den ägarmakt som AP-fonderna ger och bekämpar lönesystem som jag är övertygad om att de allra flesta inte gillar, säger Lars Ohly"

 

Näringslivets toppar är inte lika entusiastiska.

Peter Wallenberg tycker inte det är konstigt att regeringen för en anti -bonuskampanj. Der är läget på många håll i världen.

"Man ska komma ihåg att tiderna är sådana som de är. Det förekommer ju en livlig debatt internationellt. Men jag tror att man ska vara balanserad i sådana här lägen och inte bara föras med. Vi har för mycket av det, säger Peter Wallenberg. "

 

Hans Stråberg Elektrolux menar att regeringen nu lagt grunden för en illavarslande princip, det vill säga att AP-fonderna i framtiden ska använda sin ägarmakt för att driva olika politiska linjer.

 

Carl-Henrik Svanberg visar att han inte har någon som helst tvekan om att han är för rörlig ersättning.

"Vi som har den här typen av jobb, vi är alla tävlingsmänniskor. Det är klart att vi sporras extra genom den här typen av system, säger Carl-Henric Svanberg som inte utesluter att ett bonusstopp skulle göra det svårare för bolaget att locka till sig toppchefer. "

 

Otvivelaktigt har inte bara regeringen utan också flera andra instanser drabbats av "bonuspanik".

 Bara för att ett antal (inte så få i och för sig) företag har beviljat oerhörda summor till högre chefer i näringslivet behöver det inte innebära att systemet (bonusar) rätt hanterat är felaktigt.

Vad vi förhoppningsvis lärt oss är att ersättingssystem måste vara knutna till vad personen i fråga åstadkommer för resultat och att det måste finnas rim och reson i storleken på ersättnignen.

 

Ganska enkla krav egentligen

 

Varför vi skall behålla bonusar -trots alla protester

 

Rörliga ersättningar, bonus- och incitamentsprogram är i sig någonting positivt, förutsatt att de är rätt konstruerade och dessutom rimliga i utfallet.

Att tjäna extra pengar är en drivkraft och motivationsfaktor för många.  Det gäller även för väl betalda ledningspersoner.

Jag har som konsult medverkat till ett antal bonus och tantiem system i såväl stora som mindre företag. Så länge som en tydlig koppling gjorts till inblandade personers arbetsresultat och/eller företagets resultat - i den mening personerna kan anses påverka detta -  så har också programmens resultat upplevts mycket posititvt från båda sidor. 

Jag upplever att rätt kontruerat är systemen mycket motiverande.

 

Problemet har varit, i de flesta fall, att man dels mäter och belönar fel saker, dels att beloppen har skenat utan att ha begränsningar inbyggda vilket i sin tur förstört förtroende och rykte för systemen hos allmänhet, ägare och även närstående medarbetare. 

 

Vi måste primärt lägga skulden på ersättningskommittéer och styrelser. Sakteliga börjar nu ägarna på bolagsstämmor säga ifrån. 2009 års bolagsstämmor var ett gott bevis på detta. Det blev kaotiskt på mer än ett håll.

 

"På Ericssons bolagsstämma röstades de tre belöningsprogrammen igenom med stor majoritet. 98 procent av aktier och röster stod bakom styrelsens förslag.

Folksam hörde till minoriteten som röstade nej".

 

"När SEB går med i statens garantiprogram innebär det att bankens ledning, som de senaste två åren fått bonusar på sammanlagt 47 miljoner, nu blir utan. Men i övriga banken fortsätter bonusrullningen – under första kvartalet kostade det banken 563 miljoner. "

 

"Styrelsen i fastighetsbolaget Kungsleden får kalla fötter, och stoppar ett bonusprogram till ledningen för 2008 och 2009."

 

 

 

Folkets stöd till bonusar

 

I en undersökning utförd av Demoskop i april 2009 redovisad av E24 visas ett visst hopp för bonusar.

 

Den visar att det finns ett stort stöd för bonussystem om det avspeglar de insatser som chefen utför.

"Enbart 26 procent av de tillfrågade uppger att rörliga ersättningar är dåligt medan mer än hälften tycker det är bra. Även för kategorin börs vd:ar är det en klar majoritet som tycker att bonusar är ett bra incitamentsystem, 49 procent tycker det är bra mot 33 procent mot.Den självklara vägen för att lösa förtroendekrisen gentemot företagen och dess ledning är inte att upphöra med rörliga lönedelar, utan att mer relevans och transparens finns i ersättningsmodellerna- säger ansvariga från Demoskop.

 

"Undersökningen visar också att det finns ett stort tvivel på vad en vd kan tillföra en organisation. 29 procent uppger i undersökningen att en vd på ett stort företag har ganska eller mycket liten påverkan på företagets resultat. Den bilden går igen i folks syn på hur lönesystem skapas, 55 procent tror arr att styrelsen i liten eller mycket liten utsträckning har möjlighet att skapa ett rättvist system. "

 

 

 

 

Stora (för stora?) ersättningar till näringslivstoppar

 

 

Till det kan vi då konstatera att två VDar av tre i börföretag fick bonus för 2008.

Enligt en sammanställning som DI gjort (26 maj 2009) var

den genomsnittliga fasta lönen 7,2 miljoner och bonus 5,0. total ersättning var 18,4 miljoner, restposten utgör pensioner, optiontilldelning och en del andra förmåner.

ABB´s nye VD Joe Hogan leder ligan överlägset med 136 miljoner . Rolf Eriksen (H&M) kommer därnäst först på 75 miljoner. Carl-Henrik Svanberg Ericsson kommer på en femte plats på ca 33 miljoner.

 

Det är en annan diskussion om de är värda sin ersättning.

 

Det är ganska rejäla lyft som skett sedan 2007.

C-H Svanberg  (Ericsson  )                    26 miljoner till 33 miljoner

Rolf Eriksen     (H&M)                            16 miljoner till  75 miljoner

Brennan         (AstraZenica)                   25 miljoner till 31 miljoner

 

men också åt andra hållet:

Stråberg         (Elektrolux)                     20 miljoner till  14 miljoner

Johansson     (Volvo)                             22 miljoner till  21 miljoner

Falkengren    (SEB)                                12 miljoner till  8 miljoner

 

 

Sista ordet (?) i Skandia affären

Ulf Spång Skandias förre finansdirektör blev 1 juni 2009 friad från skattebrott. I 6 år har överåklagaren försökt få någon i Skandia ledningen fälld för alla skandaler som startade kring 2003. Det gällde primärt bonusbetalningar i miljardklassen från de sk Welthbuilder och Sharetracker programmen.

Förre personalchefen Ola Ramstedt är den ende som blivit fälld - då för att ha låtit Skandia betala17,5 miljoner för lyxrenovering av flera direktörers lägenheter.

Vi får hoppas att det var det sista kapitlet i denna sorgliga historia.

 

"Den blomstertid nu kommer...."

 

 

 

 

 

 

 

Vill du inte längre ha vårt nyhetsbrev, avregistrera dig här.